Då och då hör folk av sig för att få hjälp med att skriva följebrev. Det är rätt naturligt eftersom jag nog hann läsa tusentals manuskript – och de brev som följde med – under tiden jag jobbade på förlag. Så om du aldrig har hört begreppet följebrev i boksammanhang förut, är detta alltså vad det är: ett brev som följer med manuskriptet.
Av det skälet har jag förstås en hel massa tankar kring hur man skriver ett följebrev som får förlagsmänniskor intresserade. (Förutom att skriva ett superbra manus, förstås.)
Men eftersom det nu var sju år sedan jag slutade som förläggare, är det intressant att veta hur andra tänker om detta med att skriva följebrev. Därför blev jag intresserad när Bazar förlag bjöd in till ett föredrag under Stockholms bokhelg med titeln ”Vad händer när du har satt punkt?”
Agnes Cavallin , redaktör och manusutvecklare, och Lisa Tell, förläggare och redaktionsansvarig, berättade om vad de vill att ett följebrev till ett manus ska innehålla. Det var mycket enkelt.
Ett följebrev ska innehålla:
- En kort beskrivning av manuskriptet.
- En kort beskrivning av dig.
Det ska vara på max en A4-sida.
– Skriv gärna också inom vilken genre som du tänker dig boken, sa Agnes.
– Och berätta gärna om du tänker dig att detta är en del av en bokserie – vi vill ju gärna fortsätta jobba med författarskapen. Och har du gått en längre skrivarutbildning, skriv det också, får då vet vi att du har förståelse för att manus nästan alltid behöver skriva om, sa Lisa.
Följebrev hjälper förlaget att förstå
Det som står i följebrevet hjälper förlaget att förstå texten bättre och vad författaren vill. Många vill dock berätta väldigt mycket både om sig själva och manuskriptet i följebrevet
– Använd inte så många adjektiv när du berättar om boken, varnade Lisa. Om du till exempel skriver att detta är ”den bästa deckaren i år” så blir ju våra förväntningar jättehöga.
– Och tänk på att alla förlag inte ger ut allt. Gå in på förlagens hemsidor och kolla vad de ger ut. Du kan skicka till flera förlag på en gång.
De uppmanade också alla skicka in manus till deras manussystem i stället för att leta upp enskilda förläggare.
– Många tror att det är bättre att skicka till en särskild förläggare, men nej. Om vi får in det i vårt manussystem kan vi hålla bättre ordning på manuskripten, sa Lisa.
Så långt förlagsmänniskorna på Bazar.
De berättade förstås mycket mer om att skriva följebrev och själva utgivningsprocessen, men det får jag berätta om en annan gång.
Vad väljer följebrev känner jag igen nästan allt de berättade om. Inte minst att många vill skriva alldeles för mycket i sina följebrev. Eller att folk skickar in manus till helt fel förlag – till exempel ett fantasymanus till ett fackboksförlag eller ett poesimanus till ett förlag som skriver på sin hemsida att de inte alls ger ut dikter …
Hitta rätt förlag
Ett sätt att smidigt få koll på de olika förlagen är att gå in Svenska Förläggareföreningens hemsida, forlaggare.se, där de listar alla sina medlemmar – de flesta stora och medelstora förlag . De flesta av de mindre förlagen hittar du via NOFF. (Det står för Nordiska oberoende förlags förening, fastän det bara är svenska förlag som är medlemmar.)
Vill du veta mer om utgivning på olika sätt (på förlag, på egen hand eller på så kallade hybridförlag) är du också välkommen att gå min kortkurs Vägar till utgivning. Den ingår också som bonusmaterial i flera av mina kurser på skrivarkurs.ingerlundin.se. Du får förstås också kontakta mig direkt här om du vill ha personlig hjälp.